Men jag bär också på något som tynger mig. Saknaden efter den där kärleken, där man får hålla någon i handen. Den kärleken där den man älskar ligger nära tätt intill. Den där kärleken där man frågar sin nära hur dagen har varit. Den kärleken där man ger varandra en kyss och smekning i förbifarten. Den kärleken där man är intim och utbyter kysser och smekningar och älskar med varandra. 

Tanken att veta och känna att man förmodligen aldrig kommer få uppleva det igen. Det tynger mig mycket, gråter ofta över det. Vet jag har min familj och kommer alltid ha det. Är ju det att jag saknar den där personen, min tvillingsjäl. Finns hon verkligen eller är det något jag bara kan längta efter? 

Vet att mitt utgångsläge på dejtingmarknaden är så där. 😋

Men vet också att jag vore ett jäkla kap för vem som helst, för den som kan se förbi min sjukdom, och se mitt verkliga jag. Se och känna den roliga, glada, trygga, respektfulla och omtänksamma man jag är. Hoppas hon finns där nånstans ❤️❤️

Blir så glad när jag läser och ser någon finner den rätta. Det unnar jag alla verkligen 😊 

Så avslutar dagen med att be er om att berätta för era nära och kära vad de betyder för er. 

Kramar på er ❤️❤️

#tillsammansärvistarka 

#fuckALS