Det kännetecknar mig själv rätt mycket, jag är en levnadsglad man och alltid varit. Har alltid sett till att njuta av livets goda. Vilket jag tänker fortsätta med i den mån jag orkar. 

Men klart jag är en man som också har mörkare tankar och bekymrar mig över mycket. 

Så klart med min egen livssituation men även hur samhället och tillgängligheten är uppbyggd. För friska gående. Bara att se hur det är på handikapptoaletter och handikapprum på hotell t ex. Tunga dörrar som går igen direkt, för låga toalettstolar och för höga armstöd vilket blir så tungt för t ex mig. 

Har börjat vänja mig vid känslan av att leva med ALS, har mina bra dagar och även sämre dagar. Men jag är fortfarande Tomas, är så jag tänker, är bara att skalet är lite annorlunda nu. Mer bräckligt och inte så starkt på utsidan. Insidan däremot den tycker jag är mentalt stark, känner att mitt känslospektra är mer öppet nu. Lättare till humörsyttringar. Gråter mer, skrattar mer m m. Som jag sagt tidigare, jag förstår om man kanske har svårt att veta vad man ska säga, att man får en chock när man inte sett mig på ett tag och nu ser att jag har svårt att gå och stå. Men så tacksam för det stöd och hjälpmedel jag får. 

Nu laddar jag inför helgen, då jag åker till Linköping där mina gamla fotbollspolare fixat massor med aktiviteter, det blir hockey, god mat och dryck och en massa annat kul. 😊❤️⚽️

Blir att fixa till sig innan, så klippning och skäggtrimning inbokat på torsdag 🤗. 

Länken till låten Vågor med Tommy Körberg följer nedan. Andersson Wijs text stämmer rätt bra in på mig och hur jag känner ibland och hur mina tankar går om livet. ❤️

https://youtu.be/1PVBAufZvc0

#fuckALS ❤️

#tillsammansärvistarka 💪🏻💪🏻