Vill kunna gå som förut 😞
I helgen så har min arbetsstol varit trasig och inte kunnat användas. Har varit tvungen att ta mig fram med enbart rullator. Vilket har varit tungt.
Tungt på så vis att jag inte klarar några längre sträckor förrän jag känner av min svaghet i armar ben och rygg. Blir som en fällkniv och orkar inte stå upprätt. Likadant med min balans, känns som jag ska falla gång på gång.
Sen är det tungt att inse och förstå, att jag aldrig mer kommer kunna gå eller springa igen. Jag kommer inte kunna gå ut i skogen när jag vill, inte kunna sätta mig på den där stenen och se ut över landskapet och bara få vara, vara sig själv för en stund
Jag kommer att vara ständigt beroende av andra och av olika hjälpmedel. 😞Är så klart tacksam för allt stöd och att fantastiska hjälpmedel erbjuds. Det måste sägas.
Känner dessutom att det inte är långt kvar tills jag nog behöver hjälp med matning bl a, kan ännu men tappar mycket. Att också känna denna osäkerhet vad det gäller balansen är tuff. Jag som var en stadig bit på handbollsplanen och i fotbollsmålet och
svår att rubba på, jag kan nu knappt stå upprätt. 😡
Är så arg och förbannad på det. Vill ha en helg som förut, bara få vara fungerande som tidigare några dagar. FAN!!! SÅ ARG, SÅ LEDSEN!! 😞😡
Men vill inte avsluta mitt inlägg i raseri. Har fått arbetsstolen fixad i dag, så mer mobil hemma igen. Så det är skönt. Sen lite kul saker i veckan. På torsdag blir det optikerbesök, nya glasögon ska fixas och lite promenad på stan med ledsagning. Kommer
återkomma med bild på de nya glasögonen. 😊
Sen på lördag firar vi lite tidig julafton med öppet hus för familj och vänner. Med mat lekar och dans på en bygdegård i närheten, som är bra och anpassad. Perfekt 🤗
Dessutom så kom min insändare in i ekuriren idag. Det gläder mig, får se om det blir synpunkter och gensvar på den. Hoppas 😊✊🏻
Kram på er ❤️
#fuckALS
#tillsammansärvistarka 💪🏻
Oh vad jag förstår hur du känner, det skulle kunna vara min pappas tankar nedskrivna. Det är så himlans tufft och så himlans orättvist, jag önskar så att ALS inte fanns .
Men vill oxå säga att du är så stark och modig som delar allt det här med oss, både det fina och hemska.
Kan säga att du är ett stort stöd för mig i min vardag tillsammans med min pappa som oxå är drabbad, du lyfter en och får en att känna sig stark när allt känns hopplöst.
Så fortsätt kriga på , du är oxå en hjälte ❤️💙🙏🏼